Fler människor än man tror litar inte på vad vetenskapen säger. De menar att vetenskap är något som inte nödvändigtvis stämmer. Det handlar om tro. Människor tror på vetenskapen liksom en del tror på gud. De förstår den inte, sägs det, och kan inte förklara den. Vetenskap målas ut som en serie obskyra ”teorier”, som t.ex. atomteorin, teorin om evolutionen eller den om Big Bang.
En orsak till att så många tar avstånd från vetenskapen kan vara den otillräckliga kunskap som skolan förmedlar på området. Skolan misslyckas med att övertyga om att de flesta allmänt accepterade vetenskapliga rönen faktiskt stämmer. Kanske beror detta på att vetenskap anses vara svårt. Men det behöver det inte vara. Det finns sätt att förklara vetenskap och det på flera sätt än de som brukar användas. Ett sätt att förklara vetenskap kan vara att beskriva vetenskaplig bevisföring. De laboratorieövningar som görs i skolan är inte reell vetenskap. Det rör sig om förenklade procedurer som ska likna vetenskapliga experiment (s.k. ”systematiska undersökningar”). Endast sådana förenklade övningar anses möjliga i skolsammanhang. Mer utstuderade, verklighetstrogna experiment låter sig inte göras i skolan. De är praktiskt omöjliga att genomföra, menar man. Här kan berättande pedagogik komma till hjälp. Man kan inte utföra många experiment i skolan. Däremot kan man beskriva hur de går till. Att berätta om experiment kan ge en förståelse för vetenskaplig praktik. Eleven kan övertygas om riktigheten i vetenskapliga rön om den får ta del av de bevis som produceras vid vetenskapliga experiment. Man kan här med fördel berätta om några kända, historiskt viktiga experiment. Eleven lär känna bevisföringen praktiskt samtidigt som insikter fås i vetenskapshistoria. T.ex. kan några av Isaac Newtons experiment beskrivas (Newton brukar nämnas i skolan men det är inte alltid hans experiment beskrivs). Här kan en genomgång av hans praktiska arbete leda till förståelse för hur han kom fram till sina slutsatser, förståelse för bevisföringen. Dessa brukar presenteras i sin slutgiltiga, matematiska form men frambringades först genom experiment. Ett annat berömt exempel kan vara Antoine Lavoisiers (också en känd figur i skolsammanhang) noggranna vägande i sina experiment i kemi på 1700-talet som bevisade t.ex. att den totala massan förblir konstant vid en reaktion . Även Ernest Rutherfords experiment med guldfolie som indikerade atomstrukturen kan vara upplysande och leda till att eleven förstår att det finns bevis som pekar på att atomens struktur är den som vetenskapen anser att den är. I dagens värld kan olika typer elektronmikroskopi användas för att ”fotografera” atomer och molekyler. Det finns således bildbevis som stärker atomteorin. Att lära känna vetenskapens arbetsmetoder och uppnåendet av bevis kan hjälpa att förstå vetenskap och motverka kvasivetenskapliga teorier, vanföreställningar och vidskepelse. Att berätta om vetenskaplig praktik, både spjutspetsverksamhet och rutinarbete, hur man bevisar, testar och prövar sin fram med hjälp av experiment skapar ett bättre förtroende för vetenskapen hos eleven. Skepticism och misstro mot ”systemet”, kan övervinnas och eleven kan övertygas om att vetenskapen stämmer.
0 Comments
Leave a Reply. |
Arkiv
September 2018
Kategorier
Alla
<span id="blogportalstats" title="166361"></span>
<script type="text/javascript"> (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/js/stats/blogstat.js'; var x = document.getElementsByTagName('script')[0]; x.parentNode.insertBefore(s, x); })(); </script> |