August 04th, 2017

Statsintresset och skolan

Det finns en del cyniska röster som ibland hävdar att skolan inte är intresserad av att förmedla kunskaper till eleverna. Det finns annat som är viktigare.  Kanske säger man att skolan har som syfte att hålla eleverna borta från gatan, det är allt. Det är en sorts förvaring.

En annan tanke i samma riktning är att i skolan ska de intelligenta skiljas från de andra och erbjudas fortsatta studier. Dessa blir den elit som samhället behöver för att sköta och styra landet. De andra, de mindre begåvade, blir arbetare som jobbar med det praktiska. Skolan är till för att sortera eleverna.

Man kan också nämna det arv som finns från gångna tiders samhällsintressen. Skolan var länge en plats där eleven skulle indoktrineras i den nya protestantiska läran. Reformationen var för en skola som var allmän och obligatorisk där religiös indoktrinering utgjorde ett viktigt inslag. Ett annat intresse var skapandet av en nation med egen kultur, ett språk och gemensamma referensramar. Denna idé var vanlig från 1800-talet och framåt. Kanske var också hotet från socialism och kommunism under 1800- och 1900-talen en drivkraft för staten. Eleven skulle ledas bort från dessa ideologier och de skulle inte förekomma i undervisningen.

Att främja laglydighet är ännu ett skäl att skolan finns: eleverna är de framtida soldaterna och arbetarna. De ska lära sig hålla tider, rätta sig i leden och göra som de blir tillsagda.

Hur ser statens intresse av skolan ut idag? Nationalism, laglydighet, begåvningsframsållning och vanlig förvaring är fortfarande viktiga. Utbildandet av arbetare och soldater likaså. Dock kan det finnas hopp för andra än cyniker, hopp för ”kunskapsidealister”. Förutom att eleven ska omfamna demokratiska värderingar, lära sig respektera människovärde och mänskliga rättigheter och omhulda idéer om olika friheter, t.ex. religionsfrihet, yttrandefrihet (också ett statsintresse), etc. så är kanske tanken om att skolan ska utbilda upplysta samhällsmedborgare levande.

Skolutvecklare kan försöka jämka samman statsintresset med ökad kunskapsförmedling. Den nya världen blir mer kunskapsintensiv. Kunskaper blir ett behov för alla, inte bara eliten. Det behövs upplysta konsumenter, entreprenörer, kreatörer, informerade samhällsmedborgare, röstberättigade medvetna om sina rättigheter, bevandrade inom alla de områden som behövs för att kunna fungera i samhället.
​
I dagens kunskapssamhälle kanske staten har intresse av en skola som fokuserar på kunskaper. Den allt snabbare utvecklingen inom teknologi, politik, ekonomi kräver medborgare som kan ta till sig ny information och nya kunskaper. Den nya människan måste kunna mycket, förstå och hantera mycket nytt. Grunden till det kan läggas i skolan.