"Varför ska jag lära mig det här"?Det kan ibland vara svårt för eleven att förstå varför vissa inslag finns med i undervisningen. Har den någon nytta av den, kommer den någonsin att få användning av det den lär sig, kommer något att reaktualiseras i det framtida livet eller är det något som bara finns i skolans värld, något som inte relaterar till verkligheten?
”Varför ska jag lära mig det här”? frågar eleven som inte ser någon mening med undervisningen. Läraren kan ha det svårt att motivera inslagen. Den kan kontra med att ”det är bra att kunna”, att det är allmänbildning. En annan tankegång kan vara att läraren följer traditionen och förlitar sig på ”beprövad erfarenhet”. Kanske följer läraren bara läroplanen. I sådana fall kanske det inte behövs någon motivering. ”Det här ska du kunna” säger läraren. ”Punkt slut”. Kanske är det eleven som har rätt, åtminstone ibland. Undervisningen är meningslös. Att kunna hävda att eleven har användning i livet för det som lärs ut i skolan är ett bra försvar för en lärare. Det är något som den mest skeptiske eleven måste beakta. Om något kommer till användning så är det inte meningslöst hur tråkigt det än är. Motvilligt fogar sig eleven i vad som lärs ut. Användbarhet borde vara ett av de mest betydelsefulla kriterierna i skolutvecklarnas urval av ämnen och övningsuppgifter. Dock är det inte praxis idag att prioritera användbarhet. Kultur, vetenskap, språk etc. är inte användbara kunskaper. Det är något som för de flesta blir en sysselsättning för lediga stunder. Arbete familj och andra intressen får för det mesta överhanden. Skolan har ingen given koppling till det levda livet i verkligheten. I stället för att förbereda för framtida studier borde skolan förbereda för livet, skapa något som skulle kunna kallas ”kompetenser”. Att lära sig läsa, skriva räkna är sådana, men detta görs redan i låg- och mellanstadiet. I sekundärundervisningen förlorar skolan ambitionen att förbereda för livet. Kompetensen att skaffa sig ett jobb, försvara sina intressen, utbilda sig, konsumera rätt, ha fungerande relationer etc. hör livet till. Men den utvecklas inte i skolan. Jag vågar påstå att detta nästan inte förekommer. Jag menar att utvecklandet av något som skulle kunna kalla ”livskompetens” kunde vara eftersträvansvärt. Det skulle eventuellt vara motivationshöjande och leda till mer engagemang hos eleven. Här skulle kunskaper i ekonomi, juridik, teknik, retorik, psykologi, medicin vara viktiga. Få av dessa ämnen finns idag på schemat vilket tyder på det verklighetsfrämmande i skolsystemet.
1 Comment
Inledande information kan hjälpa eleven i olika övningar Om eleven ska skriva en uppsats, fälla ett omdöme eller om läraren vill organisera en diskussion i klassrummet kan det vara bra att inleda med att förmedla information.
Om eleven t.ex. ska diskutera en lag (om det nu funnes ett juridikämne) och bedöma om den är bra måste först eleven sättas in i ämnet. Förmodligen har eleven inte funderat över frågan och har därför inte möjlighet att bedöma den. Eleven måste ”briefas”. Om en diskussion ska föras om t.ex. ett aktuellt debattämne infinner sig en liknande situation. Eleverna är inte insatta i politiska eller sociala frågor. De är därför tysta och det går trögt med diskussionen. Om de däremot informeras om vad det rör sig om, vilka åsikter man kan ha, kan det gå bättre. Här kan man också informera om de argument de olika lägren i samhället använder. Det blir en debattlektion som ger kunskap om de argument som finns. Det skapar en förståelse för att det finns olika sidor av en fråga och att flera åsikter kan försvaras. Även som förberedelse inför en uppsats kan informativ kunskapsöverföring vara något som ger eleven förutsättningar att klara uppgiften på ett bättre sätt. Eleven får ett material att förfoga över och kan välja ut det som den finner lämpligt och konstruera sitt skrivande. Den elev som inte bedrivit så mycket studier i någon fråga över huvud taget behöver denna inledande information, den kan bekanta sig med de olika ståndpunkterna och sedan välja vilken som överensstämmer med elevens egen och så att säga ”upptäcka” sin egen åsikt. Detta kan vara utvecklande och identitetsskapande. Det är också en lektion i civilitet och skapar insikter i samhällets och demokratins funktionssätt. Debatteknik och argumentationskonst blir mer bekant för eleven och dessa kunskaper gör det lättare att följa med i t.ex. de debattprogram som förekommer i media. Eleven kan också lära sig också att olika lägers styrs av egna intressen och att dessa leder till att argument föds. Likaså är det informativt att göra klart att argumenten hos olika läger finslipas under lång tid samt att de förbereds kollektivt och sedan försvaras offentligt av deras företrädare. Att förlita sig på elevens egen förmåga, utan att hjälpa den att formulera sina åsikter, är en elitistisk syn. Det främjar de lever som kommer från hem som lär sina barn argumenteringskonst och försvar av politiska ståndpunkter eller åsikter i tvistefrågor. Resultaten blir ojämna i klassen. Med information höjs den genomsnittliga nivån på uppsatserna och diskussionerna i klassrummet får fler och mer engagerade deltagare. |
Arkiv
September 2018
Kategorier
Alla
<span id="blogportalstats" title="166361"></span>
<script type="text/javascript"> (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/js/stats/blogstat.js'; var x = document.getElementsByTagName('script')[0]; x.parentNode.insertBefore(s, x); })(); </script> |