Ofta ses skolsystemet som en nationell, svensk, företeelse. Samma sak sker i andra länder. Således pratas det om ett ”finskt” skolsystem eller ett ”franskt”.
Man menar då ofta att det finns historiska skillnader mellan ländernas skolsystem. Det rör sig om olika läroplaner, olika reformhistoria, olika politiska beslut genom historien som rör skolan i respektive land. Men det nationella skolsystemet är i stort en chimär. Likheterna mellan de olika ländernas skolsystem är större än skillnaderna. Det rör sig om samma ämnen, samma undervisningsmetoder, undervisningen sker i klasser, eleverna börjar och slutar vid ungefär samma ålder, läraren är ensam, undervisningen är obligatorisk etc. Det handlar i själva verket om ett västerländskt skolsystem som går tillbaka till antiken, ett system som även präglats av kyrkans och humanismens inflytande. Tanken att de nationella skolsystemen är varianter av samma, västerländska, system är inte så allmänt spridd. Sällan tas det upp i de debatter om skolan som förs. För det mesta behandlas nationella reformer och nationella förslag till omorganisationer. Dock finns en medvetenhet hos en del forskare. T.ex. används termen ”western education” ibland. Här ses skolan som resultatet av en lång historia som präglat västerlandet och som anammats av de flesta länder i världen. Läs mer om det västerländska skolsystemets spridning i texten "Skolans spridning" på denna sajt. Att det internationella skolsystemet existerar bekräftas av det PISA-prov som regelbundet genomförs av OECD ( i 72 länder 2015). Här är det inte bara timplanen som är densamma; även själva innehållet är så till den grad gemensamt att ett prov kan hållas (provet gäller främst naturvetenskap, matematik och läsförståelse). Att analysera skolsystemet som nationellt är således felaktigt. En sådan analys försvårar också förändringsarbetet. Många av skolans tillkortakommanden bestäms av det västerländska skolsystemets brister. Ska man komma till rätta med alla de problem som vidhäftar den traditionstyngda och obsoleta skolan måste man förstå att skolan var dålig redan från början. Man måste inse att det är ett globalt uppvaknande som måste till. Ska skolan bli mer uppdaterad, anpassad efter de nu levande elevernas behov, inspirera och instruera måste tänkas nytt på många plan. Att skolan är internationell betyder också att reformarbetet måste vara internationellt. Det är på global nivå som skolan kan reformeras på djupet. Nya ämnen och ny pedagogik måste till för att skolan ska moderniseras och kunna leverera till dagens ungdom.
0 Comments
Fler människor än man tror litar inte på vad vetenskapen säger. De menar att vetenskap är något som inte nödvändigtvis stämmer. Det handlar om tro. Människor tror på vetenskapen liksom en del tror på gud. De förstår den inte, sägs det, och kan inte förklara den. Vetenskap målas ut som en serie obskyra ”teorier”, som t.ex. atomteorin, teorin om evolutionen eller den om Big Bang.
En orsak till att så många tar avstånd från vetenskapen kan vara den otillräckliga kunskap som skolan förmedlar på området. Skolan misslyckas med att övertyga om att de flesta allmänt accepterade vetenskapliga rönen faktiskt stämmer. Kanske beror detta på att vetenskap anses vara svårt. Men det behöver det inte vara. Det finns sätt att förklara vetenskap och det på flera sätt än de som brukar användas. Ett sätt att förklara vetenskap kan vara att beskriva vetenskaplig bevisföring. De laboratorieövningar som görs i skolan är inte reell vetenskap. Det rör sig om förenklade procedurer som ska likna vetenskapliga experiment (s.k. ”systematiska undersökningar”). Endast sådana förenklade övningar anses möjliga i skolsammanhang. Mer utstuderade, verklighetstrogna experiment låter sig inte göras i skolan. De är praktiskt omöjliga att genomföra, menar man. Här kan berättande pedagogik komma till hjälp. Man kan inte utföra många experiment i skolan. Däremot kan man beskriva hur de går till. Att berätta om experiment kan ge en förståelse för vetenskaplig praktik. Eleven kan övertygas om riktigheten i vetenskapliga rön om den får ta del av de bevis som produceras vid vetenskapliga experiment. Man kan här med fördel berätta om några kända, historiskt viktiga experiment. Eleven lär känna bevisföringen praktiskt samtidigt som insikter fås i vetenskapshistoria. T.ex. kan några av Isaac Newtons experiment beskrivas (Newton brukar nämnas i skolan men det är inte alltid hans experiment beskrivs). Här kan en genomgång av hans praktiska arbete leda till förståelse för hur han kom fram till sina slutsatser, förståelse för bevisföringen. Dessa brukar presenteras i sin slutgiltiga, matematiska form men frambringades först genom experiment. Ett annat berömt exempel kan vara Antoine Lavoisiers (också en känd figur i skolsammanhang) noggranna vägande i sina experiment i kemi på 1700-talet som bevisade t.ex. att den totala massan förblir konstant vid en reaktion . Även Ernest Rutherfords experiment med guldfolie som indikerade atomstrukturen kan vara upplysande och leda till att eleven förstår att det finns bevis som pekar på att atomens struktur är den som vetenskapen anser att den är. I dagens värld kan olika typer elektronmikroskopi användas för att ”fotografera” atomer och molekyler. Det finns således bildbevis som stärker atomteorin. Att lära känna vetenskapens arbetsmetoder och uppnåendet av bevis kan hjälpa att förstå vetenskap och motverka kvasivetenskapliga teorier, vanföreställningar och vidskepelse. Att berätta om vetenskaplig praktik, både spjutspetsverksamhet och rutinarbete, hur man bevisar, testar och prövar sin fram med hjälp av experiment skapar ett bättre förtroende för vetenskapen hos eleven. Skepticism och misstro mot ”systemet”, kan övervinnas och eleven kan övertygas om att vetenskapen stämmer. |
Arkiv
September 2018
Kategorier
Alla
<span id="blogportalstats" title="166361"></span>
<script type="text/javascript"> (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/js/stats/blogstat.js'; var x = document.getElementsByTagName('script')[0]; x.parentNode.insertBefore(s, x); })(); </script> |