1800-talet framstår i skolhistorien som en viktig period. Det var då de nationella, allmänna och obligatoriska skolsystemen skapades. I Sverige inrättades en tudelning, den så kallade parallellskolan. Allmogens barn läste i folkskolan medan borgarnas barn erbjöds en annan skolform: läroverket.
Sekundärundervisningen sköttes helt av läroverken och därmed var denna undervisning skild från folkskolan. Det var i sekundärundervisningen som vetenskap, konst och främmande språk odlades. I folkskolan läste man kristendom, svenska, matematik och en del andra ämnen som t.ex. historia och geografi. Om sekundärundervisningen var ämnad för borgarnas barn kan man undra varför inte ämnen som ekonomi, juridik eller politik ingick i läroplanen. Dessa var ju ämnen som skulle kunna passa dem som kontrollerade handel, var representerade i riksdagen och som ledde kampen i tidningarna mot kungamakten. Ursprunget till skolsystemet som växte fram på 1800-talet låg i franska revolutionen ideal och bl.a. dess krav på jämlikhet. Dessa tog sig sedermera uttryck i viljan att skapa en skola för alla. Jämlikheten skulle råda i samhället. Men strävan efter jämlikhet för borgarna kanske var en vilja att likställas med adeln. Därför läste man i läroverken ämnen som konst, litteratur, främmande språk och vetenskap. De ville höja sig, sträva uppåt för att kunna jämföra sig med adeln. Skolan blev en arena för denna borgarnas strävan; att socialt stiga i graderna, att uppnå ett liv som adel, i lyx och med obegränsade ekonomiska resurser, ett liv som kunde ägnas åt konst och vetenskap. Ett tecken på att detta stämmer är att referenser till yrkesliv helt saknas i skolan. Det är som om eleverna i framtiden skulle leva som rentiärer och endast ägna sig åt aktiviteter som har prestige och glans. Språkkunskaper ska användas under resor utomlands (grand tour) och studier företas endast för deras egen skull. Borgarnas skolsystem inom sekundärundervisningen är helt inriktad på att främja kunskaper som inte behövs när man ska tjäna sitt uppehälle. Eleven än i dag lider av detta. Få saker tas upp i skolan som kan vara till nytta när man ska ta sig fram i samhället. Tanken att eleven i framtiden ska ha ett yrkesliv antyds över huvud taget inte. Detta är till förfång för eleven. Det innebär att nödvändiga kunskaper ignoreras och att eleven inte lär sig fungera i samhället. En adelsman hade sin försörjning tryggad. Dagens elev är inte så priviligierad. Livet som adelsman går inte att föra på något djupare sätt idag. Det tillhör en förfluten epok. Tänk bara på utbildningen för en adelsman. Denne hade privatlärare (vilket skolan inte har råd att erbjuda alla idag), och viktiga ingredienser i utbildningen var dans, fäktning, ridning. Ofta var det kunskaper inom krigskonsten som premierades och det bästa var att göra tjänst vid hovet för att sedan utbilda sig till officer. Denna epok är förbi. Nu krävs andra kunskaper. Skolsystemet borde införa ämnen som informerar, som instruerar och som hjälper eleven i det framtida livet. Ämnen som t.ex. juridik, ekonomi, media, politik behövs i skolan för att den ska vara relevant och intressant att gå i.
0 Comments
Konst och vetenskap presenteras i skolan ofta helt utan förklaring och analys. Att de har hög status anses självklart och de är föremål för en sorts tyst, underförstådd vördnad. De är av oskattbart värde och kännetecknas av en allmän obegriplighet.
Men konst och litteratur är inte obegripliga företeelser. Det går att bena ut vad de består av och hur de uppstår. De går att angripa genom att använda t.ex. ekonomiska, sociologiska och psykologiska aspekter. Man bör avsakralisera konst och vetenskap, avdramatisera dem. Mästerverken som ofta väljs ut inom undervisningen, de vetenskapliga genombrotten kan nedmonteras och kunskaper i hur de frambringades kan förmedlas. Man kan reda ut vad kvalitet inom konst och vetenskap är genom att berätta, beskriva, informera om deras olika beståndsdelar och dimensioner. Konst och litterära verk var viktiga för nationsbyggandet på 1800- och 1900-talen och kanske är det en av orsakerna till att de studerats så ihärdigt i skolan och blivit så beundrade. En nation bestod av ett folk och författare och konstnärer uttryckte folksjälen, de förkroppsligade enhetstanken och värderades som nationalhelgon. Nationens storhet var det obegripliga som konsten och litteraturen illustrerade. Även vetenskapen hade en liknande position i samhället. Även den var vördad och de mest framstående vetenskapsmännen utgjorde en grund för nationell stolthet. Här är även tillhörigheten till den västerländska civilisationen en ingrediens. Vetenskaplig utveckling innebar att Väst fick ett övertag över andra civilisationer. Västerlandets civilisation går i arv i skolsystemet genom undervisning i konst, litteratur och vetenskap men det förklaras inte i tillräcklig mån, de verkar avlägsna och svårförståeliga. Konst och vetenskap skulle göras intressantare och lättfattligare om de fråntogs sin sakrala status och gjordes levande och tillgängliga. Konstnärlig kvalitet kan analyseras och belysas från olika håll liksom vetenskap. I båda fallen utförs ett arbete, seder följs och ersättning utgår för det mest framgångsrika. Konstdyrkan och ouppnåeliga vetenskapliga ideal hör inte hemma i skolan. Låt eleven lära känna de ekonomiska, sociala, psykologiska dimensionerna som kan knytas till dem. Med ett avståndstagande från de humanistiska upphöjande traditionella synsätten kan eleven introduceras i dem och få en inblick i hur konstverk och vetenskapliga upptäckter uppstår. Det skulle leda till större förståelse för konst och vetenskap och de skulle upphöra vara föremål för en kvasireligiös beundran och mystik. Ungdomar är för det mesta intresserade av konst och litteratur. De lyssnar på musik, tar fotografier, ser på film. Om de spelar spel man kanske kalla det konstkonsumtion. Grafiken är ofta påkostad och genomarbetad.
Det mesta som konsumeras av ungdomar är dagens nutida konst. Eleven lever i nuet och konsumerar det senaste som produceras. Oftast rör det sig om populärkultur, vare sig det är film eller litteratur. Detta borde skolan ta fasta på. Men skolan väljer att hellre än att fånga upp dagens konst fokusera på klassiker inom de olika genrerna. Det kan röra sig om konst, klassisk musik eller litteraturklassiker. Varför gör skolan så? Kanske är det så att skolan anammat tanken att man inte vet vad som är dagens klassiska verk. Tid måste förflyta innan en klassiker utkristalliseras. Ingen vet vad som är dagens klassiker och därför måste man välja gårdagens. En annan tanke kan vara att eleven ska erbjudas enbart det bästa. Klassiker är garanterat bra och eleven får sig till livs något förstklassiskt. Kanske tror skolan till och med att verkets kvalité smittar av sig på eleven. En klassiker påverkar eleven positivt. Eleven blir en bättre människa av att ta del av en klassiker. Andra skäl att läsa en klassiker kan vara att bygga upp nationalism eller tanken att man ska ta till sig vad auktoriteter har presterat. Läsa klassiker blir en lektion i lydnad. Men detta är helt fel tänkt. I stället för att äldre klassiker serveras utan diskussion eller debatt borde elevens konstintresse tas på allvar. Vad som är god konst, den moderna konstens estetik, statusnivån på de olika konstformerna (film anses t.ex. mindre ”fint” än teater), populärmusikens förhållande till den klassiska musiken, huruvida låttexter kan räknas som poesi (Bob Dylan fick som bekant nobelpriset i litteratur), fotografikonstens historia; allt detta kan debatteras i klassrummet. En viktig ingrediens i ämnet skulle kunna vara att jämföra konst inom olika genrer och konstarter och från olika tidsepoker. Genom att lära ut alla former av konst, både högt och lågt, blir undervisningen intressantare och mer dynamisk. Traditionell konsthistoria och klassikerdyrkan blir till en överhetsideologi. Det gamla ersätter allt det som skulle kunna behandla dagens värld, den som eleven lever i. Att ta upp det nya kräver ett sinnelag som är öppet för konstens mångfald. Att möta elevens intresse för populärkultur kan leda till förståelse för konstens svårfångade väsen. |
Arkiv
September 2018
Kategorier
Alla
<span id="blogportalstats" title="166361"></span>
<script type="text/javascript"> (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/js/stats/blogstat.js'; var x = document.getElementsByTagName('script')[0]; x.parentNode.insertBefore(s, x); })(); </script> |