Betyg i skolan brukar försvaras av bland annat två argument. Det första är att eleverna måste rangordnas. De bästa ska skiljas ut för att sedan fortsätta studera och sedermera ingå i statsapparaten eller näringslivet där de ska tjäna nationen.
Det andra är att de ska motivera eleven. Eleven tävlingsinstinkt ska odlas och de ska delta i en kapplöpning där det gäller slå sina kamrater i intellektuella prestationer. Båda dessa motiv till betyg i skolan kan ifrågasättas. När det gäller rangordning så är det oändligt många elever som utvecklar ett motstånd mot skolan. Ett av skälen till det kan vara att de inte uppskattar samhällets behov av att sortera dem i tidig ålder och bestämma över deras yrkesval. Motståndet gör att de inte pluggar till proven och därmed får låga betyg. Det är inte brist på begåvning hos dessa elever utan brist på lydnad och motivation. Att rangordnas intellektuellt är heller ingen angenäm upplevelse. Får man dåliga betyg stämplas man som dum vilket kan vara traumatiskt. Konflikter mellan elever kan bli följden av detta och ett ohälsosamt klimat kan uppstå i klassrummet. Ofta anses det opassande att plugga till prov bland eleverna. Betygshetsen förfelar sin verkan och skapar passivitet och ointresse. Det är också tveksamt om proven är goda begåvningsmätare. Endast ett fåtal förmågor mäts; ofta sådant som t.ex. att tala, skriva och då använda sig av en inlärd vokabulär. Dessa är i och för sig viktiga men samhället frågar också efter andra färdigheter som t.ex. mognad och social kompetens som inte betygssätts i skolan. Betygen ska också ha en viss spridning, alla kan inte få bra betyg. De sämre betygen behövs för att statistiken ska se bra ut. Dagens betygshets som inställt sig efter de senaste kursplanerna gynnar inte eleven, främst för att kunskaperna inte är anpassade till dagens verklighet. Kunskaperna pluggas in till prov och glöms sedan bort. Eleven förstår att betygen är en konstruktion som samhället använder sig av för att förtrycka eleven. Betyg är något som är till för skolan och samhället som sorteringsmekanism. Den är inte till för elevens inlärning. Hur många begåvningar går inte förlorade i sorteringen vid tidig ålder med hjälp av prov? Deras framtid bestäms av skolresultatet som till stor del bygger på betygsatta prov. I stället borde skolan vara så intressant och lärorik att betyg inte behövs. Motivationen skulle bli större än med dagens betygssystem. Eleven vill lära sig om innehållet är relevant och allsidigt. Den lär sig mer och färdigheter utvecklas fortare. Betyg behövs inte, varken för rangordning eller för att höja studiemotivationen hos eleven. Låt eleven lära sig för att undervisningen är intressant och viktig, inte för att få bra betyg.
1 Comment
Historiskt har skolsystem i världen premierat utantillinlärning. I den islamska världen lärdes hela koranen ordagrant in av de duktigaste eleverna. I Kina skulle Konfucius skrifter läras in utantill. I den kristna världen spelade bibeln en stor roll och i Sverige skulle katekesen memoreras.
Men även idag är utantillinlärning ett fundament i skolväsendet. Men det är mindre uttalat och mindre känt. Idag ska eleverna lära in vissa kortare moment. Det kan röra sig om glosor, böjningsmönster, regler i algebra, lagar inom naturvetenskap, enklare formler inom kemi. Dessa kunskaper ska läras in specifikt för prov. Dessa prov anses vara ett av skolans viktigaste instrument för inlärning, de ligger till grund för betyg och är egentligen all undervisnings slutmål. ”Vad ska man kunna till provet?” undrar eleverna och visar därmed att de förstått skolans funktionssätt. En negativ följd av metoden med sådana prov är att efter provet så behövs inte kunskaperna studeras mer. Efter provet lägger eleven allt den lärt sig bakom sig. Lärandet är avklarat. Det man lärt sig behöver också sällan kommas ihåg. Eftersom kunskaperna är sådana att de aldrig reaktualiseras, de handlar inte om samtiden, livet eller samhället och är inte pratiskt användbara, så glöms de bort. Ibland är det en medveten, aktiv handling. Eleven har lärt sig något enbart för att klara ett prov. Det är ingen angenäm upplevelse och därför vill eleven inte ha med det mer att göra. Ett bra resultat på provet är kunskapens mål. Att lämna skolan bakom sig och vägra komma ihåg något efter avslutad skolgång är en vanlig reaktion på ett undervisningsväsende som inte är inriktad på kunskaper som betyder något i vardagen och i samhällslivet. Att lära för livet är sällsynt för eleven. Där kan skolan förbättras. Att göra skolans kunskapsurval mer relevant och näraliggande skulle betyda mycket för många. Fram för kunskaper som kan reaktiveras hela livet! |
Arkiv
September 2018
Kategorier
Alla
<span id="blogportalstats" title="166361"></span>
<script type="text/javascript"> (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/js/stats/blogstat.js'; var x = document.getElementsByTagName('script')[0]; x.parentNode.insertBefore(s, x); })(); </script> |