Man kan undervisa i litteratur på olika sätt. Man kan presentera en text för genomläsning och lära ut saker kring den litterära texten. Ibland kan författarens liv tas upp eller den tid som författaren levde i. Författaren kan ses som ett led i en litteraturhistorisk utveckling. Det händer även att författarens verk räknas upp och sätts i samband med varandra.
Mer sällan händer det att enskilda verk presenteras utan att eleven behöver läsa något. Det har dock flera fördelar. Eleven kommer nära en text (ofta en klassiker) och blir bekant med den utan att behöva ägna lång tid åt läsning. De mentala skrankor som finns mellan en människa och ett stort konstverk suddas ut. Läraren kan komma in på hur verket konstruerats, berättarteknik, karaktärsteckning, miljöskildring, dramaturgi och annat som konstituerar ett verk kan gås igenom i detalj. Genom att studera ett klassiskt verk på detta sätt kan man komma in på begreppet kvalité. Vad gör en text till ett klassiskt verk? Vilka kriterier gäller när man ska bedöma en text? Att berätta handlingen, nämna kända karaktärer, kända episoder, genom att presentera klassiska citat uppnås också en allmänbildning på ett snabbare sätt än om eleven läst hela verken. Att läsa ett verk tar många månader i anspråk. Det är ogörligt att hinna med mer än något enstaka verk med denna metod. Med berättande pedagogik kan fler texter studeras och granskas. Ett intresse för litteratur kan väckas med den berättande metoden och stimulera till litteraturkonsumtion i framtiden. Man går ifrån metoden att ge att läsa och ägnar mer tid åt att på ett lättillgängligt sätt framlägga innehållet. Fler texter kan studeras och elevens allmänbildning ökar. Här ska elevens inlärningskapacitet inte underskattas. Många verk kan gås igenom på detta översiktliga sätt. Några svenska verk som passar till denna berättande pedagogik kan vara Strindbergs ”Hemsöborna”, Selma Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga” och ”Doktor Glas” av Hjalmar Söderberg. Dessa har en handling som fascinerar och utgör goda exempel på framgångsrika texter där handling och karaktärsteckning, miljöskildring och psykologi spelas ut på ett intressant sätt och där det finns kända karaktärer. Man kan också tänka sig att man har ett moment där man diskuterar Shakespeares skapande (världen är numera engelskspråkig). Här kan handlingen i pjäser redogöras för i korta drag och kända partier kan gås igenom liksom de dramaturgiska knep som författaren använt. ”Romeo och Julia, ”Hamlet” kan vara några exempel som kan studeras. Namnen är förmodligen kända av eleven och därmed kan mer uppmärksamhet kanske uppammas. Att på detta sätt snabbutbilda eleven i litteratur skulle inte vara någon ”genväg till bildning” utan vara ett första steg in på litteraturens område. Pedagogiken skulle uppmuntra till att läsa andra verk. Kanske vill eleven till och med läsa dem som läraren gått igenom för att de har stiftat bekantskap med dem och vill njuta av dem igen.
0 Comments
Leave a Reply. |
Arkiv
September 2018
Kategorier
Alla
<span id="blogportalstats" title="166361"></span>
<script type="text/javascript"> (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/js/stats/blogstat.js'; var x = document.getElementsByTagName('script')[0]; x.parentNode.insertBefore(s, x); })(); </script> |