En lärare kan med fördel ägna tid i klassrummet åt att berätta om ämnet som ska studeras. Det kan vara som introduktion eller som en fristående informativ lektion. Läraren kan också studera på egen hand för att bättre behärska sitt ämne.
Det är främst vetenskapsämnen inom SO och NO som lämpar sig för detta. Dessa ämnen har en lång historia, det finns mycket att förtälja. Historien går ibland tillbaka till antiken. Fysik, biologi och kemi är grekiska ord. Ett ämne som funnits i urminnes tider är astronomi även om det ofta mer rörde sig om astrologi; sällan användes någon regelrätt vetenskaplig metod. Samhällsvetenskap utvecklades i de flesta fall långt senare. Sociologi uppstod på 1800-talet liksom psykologi. Geografi går tillbaka till antiken. Ekonomi blev ett studieämne på 1700-talet. När man ska beskriva ett ämnes historia blir det ofta en upptäckternas historia. Viktiga rön markerar framsteg och en utvecklingshistoria uppstår. Ämnet vetenskapshistoria är för övrigt i sig en vetenskap som blev autonom på 1900-talet. Vetenskapshistoria är ett exempel på en utveckling mot specialisering inom ämnet historia. Detta fenomen förekommer i alla discipliner. T.ex. kan kärnfysik och kvantfysik härledas ur upptäckten av atomkärnan och de förhållanden som kännetecknar den; specialämnen tillkom som svarade mot nya behov inom forskarvärlden. Inom kemi har biokemi utvecklats och inom biologi molekylärbiologi. Ämnen överlappar ofta varandra vilket är ett annat kännemärke för vetenskapernas utveckling. Inom medicin används både kemi, biologi och genetik. De fysikaliska lagar som reglerar atomkärnan har påverkan på de kemiska ämnen de är en del av och då kommer man in på det kemiska området. En översikt (det kan bara bli en översikt) över ett läroämnes historia leder oundvikligen fram till dagens situation. En redogörelse för forskningsläget idag kan vara på sin plats där eleven får reda på de senaste upptäckterna och det som vetenskapsmännen jobbar med i nuläget. Ett skolämne har också sin historia. Många ämnen har det undervisats i länge och inslag kan ha många år på nacken. Det kan vara upplysande både för eleven och för läraren att få distans till skolämnet och det som det undervisas i, vad som står i kursplanen. Inom sekundärundervisningen speciellt har traditioner uppstått som kan vara svåra att ta avstånd från. Det kan också vara intressant för eleven att höra om utbildningsvägar. Hur blir man kemist, fysiker, matematiker? Vad ska man läsa? Hur ser arbetsmarknaden ut? Hur många behöver utbildas i varje ämne? Ska man läsa på universitetet? Vilka kurser finns det? Med sådana typer av information kan en länk skapas mellan eleven och samhället när det gäller undervisningen i ett ämne. Kanske kan större intresse och förståelse skapas hos eleven och bättre kännedom om vetenskap bli följden.
0 Comments
Leave a Reply. |
Arkiv
September 2018
Kategorier
Alla
<span id="blogportalstats" title="166361"></span>
<script type="text/javascript"> (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/js/stats/blogstat.js'; var x = document.getElementsByTagName('script')[0]; x.parentNode.insertBefore(s, x); })(); </script> |