Det elementära är ingen grund att stå på

Att förändra traditioner kan göras på flera sätt. Ett kan vara att ifrågasätta de vanligaste metaforerna som används för att beskriva något och föreslå en annan.

Inom undervisning finns flera klassiska metaforer. En del ser undervisning som ”odling” där varje elev är en planta som ska vårdas men även tuktas för att växa och blomstra. Detta kan ta lång tid, plantan växer långsamt.

En annan metafor som är vanlig är den om att undervisning är ett byggande. Byggandet sker med möda och tar lika lång tid som odlandet av plantan. Varje moment i undervisningen, enligt denna metafor, utgör en byggsten och kunskaperna läggs på varandra till att forma en stor konstruktion där allt vilar på grundstenarna. Det elementära, grundstenarna, blir då de viktigaste kunskaperna utan vilka allt rasar samman.

Men att det elementära skulle vara grundläggande byggstenar är en felaktig uppfattning. Snarare rör det sig om fragment som fallit från byggnadens fasad (om man stannar vid metaforen). De utgör enstaka nedslag i det samlade stoffet. De ger inga perspektiv eller förståelse. De är ingen grund utan är ett godtyckligt urval av enkla fakta.

Jag menar att en tredje metafor är mer lämplig att använda för att karakterisera undervisningen: den om att den är tecknandet av en bild.

Denna bild måste tecknas i sin helhet, annars ser man inte vad den föreställer och allt blir förfelat. På så sätt skapas en översiktlighet och en bättre uppfattning om de kunskaper som kan tas upp. Konturerna syns och en helhetsbild uppstår. Detta behöver inte ta lång tid.

Men man ska inte helt ta bort det elementära, ersätta det med något annat: man ska utöka det med mer kunskaper, mer fakta, fler aspekter, fler insikter; berika det elementära så att en överblick uppstår. Sedan kan man fördjupa sig i utvalda detaljer i bilden för att skapa en större förståelse för något som kan vara intressant och upplysande. På så sätt kan kunskaperna mångfaldigas.

Som exempel kan nämnas en möjlig lektion i engelska om William Shakespeare. Att inte bara nämna någon enstaka pjäs utan presentera en lista över all hans produktion ger en helhetsbild. Sedan kan någon enstaka pjäs eller enstaka citat studeras. Inom kemi brukar det periodiska systemet visas upp där alla grundämnen finns uppradade. Mer sällan görs en översikt över alla molekyler eller alla kemiska reaktioner. Inom matematik kan en översikt över alla ekvationer som finns vara upplysande. Ämnets komplexitet och mångfald blir då uppenbar och eleven får en riktigare bild av verkligheten.
​
Det elementära bör utvecklas till något som ger större insikter och förståelse. Att ge hela bilden av något skulle tillfredsställa elevens vilja att förstå och utmana dess inlärningspotential. Detta görs alltför sällan.