Man kan inom tredjespråksundervisningen berätta för eleven att den inte kommer att lära sig det studerade språket. Ytterst få kan lära sig språk snabbt. Det tar oftast många år och att vistas i landet där språket talas är en nödvändighet för att lära sig det. Det fåtal timmar som ägnas språket i skolan räcker vanligen inte för att lära sig det.
Detta sägs ofta inte. Eleven invaggas i en tro att det går att lära sig språket i skolan om man pluggar. Efteråt, i vuxen ålder, inses att språkinlärning uteblivit, att det mesta glömts bort. Det vore mer ärligt, det vore att tala sanning, om man informerade eleven om att det tar tid att lära sig ett språk. Kanske skulle det uppskattas av eleven. Det lönar sig inte att traggla böjningsmönster och göra enkla talövningar, det hjälper inte mycket. Vad kan man mer berätta om språkinlärning? Kanske att läsförståelse är det som normalt premieras inom språkundervisning. Det är ett kännemärke för skolan att det skrivna är viktigare än det talade. Man studerar enklare, tillrättalagda texter. Högre upp i studierna är det vanligt att studera litterära texter eller tidningsartiklar. Sällan informeras om talspråk, dess grundläggande ordförråd, uttalet och det faktum att vardagsspråket är mer oregelbundet än det högre språket. Basordförrådet i ett språk kan vara på cirka 1000-3000 ord (uppgifterna varierar). Med detta kan man uttrycka sig hjälpligt och förstå en hel del. Dessa ord kan man göra en lista av och ge eleven. Den ger överblick och de som är intresserade kan försöka plugga in en del. Den kan också vara en sorts uppslagsbok som kan komma till användning senare i livet. Vardagsspråket är det som används mest och därför har orden i vardagsspråket blivit oregelbundna. De vanligaste verben, substantiven, pronomina, etc. är oregelbundna vilket gör vardagsspråkets grammatik svårare att lära sig än det skrivnas. I talspråket uppstår också svårigheter när det gäller uttalet. Många bokstäver och stavelser uttalas inte och förändringar sker i övergången från skrift till tal. Det skrivna är ofta väsensskilt från det talade. Elision är vanligt. Det är som om den som talar vill göra det så enkelt som möjligt för sig och därför ”fuskar” med uttalet. Detta kan informeras om i undervisningen. Gå igenom lite av detta ”fusk-uttal” kan vara upplysande för eleven och bidra till att den uppfattar mer av det talade språket. Man kan också informera om grammatik. Grammatik kan ibland framstå som tråkig och meningslös. Men med grammatik kan man lära sig ords böjning och utöka sina möjligheter att uttrycka sig. Eleven behöver inte lära sig varje uttryck för sig. Att på detta sätt motivera grammatik kan hjälpa eleven att se meningen med grammatikmomenten i skolan. ”Svåra” ord är ofta desamma i många språk, vilket gör att svårare texter kan vara förhållandevis enkla att förstå. De europeiska språken har många lånord från grekiska och latinet ligger till grund för de latinska språken. Engelska har också många ord som härrör från latinet (via franska). Detta gör att innehållsmässigt intressant text kan inkluderas i undervisningen. Att lära sig säga vad man heter eller lära sig säga vad klockan är inte intellektuellt stimulerande. Text med intressant innehåll, t.ex. om det land där språket talas, dess kultur, historia, geografi, etc. kan göra undervisningen intressantare. Enbart grammatik vidgar inte vyerna. Språkinlärning i skolan kan således bara bli en första bekantskap med ett språk, en kultur och det är av vikt att detta öppet sägs i undervisningen. Eleven förstår det ändå och att vara tydlig med det kan skapa ett förtroende mellan lärare och elev. Kanske kan det möjliggöra en lättsammare ton i klassrummet. Att ägna sig åt språkövningar utan kontakt med verkligheten (t.ex. med innehållsrik text eller studier i talspråk) skapar ett avstånd mellan eleven och livet. Att lära sig ett språk tar tid. Skolan ska inte odla illusionen om att det går fort eller att det är enkelt.
0 Comments
Leave a Reply. |
Arkiv
September 2018
Kategorier
Alla
<span id="blogportalstats" title="166361"></span>
<script type="text/javascript"> (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/js/stats/blogstat.js'; var x = document.getElementsByTagName('script')[0]; x.parentNode.insertBefore(s, x); })(); </script> |