Många av de stora reformpedagogerna, t.ex. Lev Vygotskij, Johann Heinrich Pestalozzi eller Maria Montessori hävdade att kunskap kommer inifrån. Kunskap uppstår inom eleven och eleven ska stimuleras att lära sig själv.
Därmed reduceras lärarens roll till någon som hjälper eleven att uppnå denna kunskap. Läraren ska tillhandahålla verktyg för elevens egen kunskapsutveckling. Maria Montessori tyckte att ”ingen kan lära någon något”. Endast en elev som själv får utveckla sin förmåga att lära sig kan nå kunskap. John Dewey, en annan reformpedagog, menade att undervisningen skulle utgå från elevens egna erfarenheter. På så sätt skulle det inlärda ha en relation till elevens föreställningsvärld. Eleven skulle själv ”upptäcka” rön och slutsatser och därmed lära sig mer. Dessa teorier är enligt min mening felaktiga. Att som Montessori hävda att ingen kan lära någon något är nonsens och går emot allmän sunt förnuft. Det gäller både teoretiska och praktiska ämnen. I Montessoris fall kan det finnas en poäng när det gäller små barn. Dessa lär sig ofta under lek. Att säga exakt hur legobitar ska sättas ihop är kanske förfelat. Då är det bättre om barnet självt lär sig hur man gör, experimenterar och kommer på sätt att gå tillväga. När det gäller Deweys åsikter om elevens erfarenheter som grund för undervisningen så faller de platt till marken eftersom elevens erfarenheter är så få. Eleven har inte levt länge, inte upplevt eller erfarit mycket. Det är en fattig skola som begränsar sig till elevens egna erfarenheter. Det finns en mystik kring hur kunskap uppstår. Traditionellt har det varit filosofiska resonemang som rent spekulativt försökt reda ut hur hjärnan (eller själen) fungerar och hur kunskap uppstår. Den senaste hjärnforskningen har inte heller löst frågan om hur någon lär sig något på bästa sätt. Hjärnans funktionssätt undgår forskningen och än kommer det dröja länge innan den kommit så långt att den kan beskriva hur kunskap uppstår. När man talar om informativ pedagogik kommer lärandet i ett annat ljus. Information kommer med nödvändighet utifrån. Det är yttre stimuli som genererar den ”process” (Vygotskij) som leder till kunskapsinhämtning eller förståelse. Detta yttre kan vara läraren eller ett arbetsmaterial i bokform eller digitalt. Att kunskap uppstår i hjärnan är otvetydigt men något yttre måste sätta i gång denna process. Att låta den äldre eleven ta reda på t.ex. fakta själv är ineffektivt och kan skapa osäkerhet. Eleven vet inte mycket och kan endast med svårighet navigera bland allt material som t.ex. finns tillgänglig på nätet. Egna erfarenheter är otillräckliga och hjälp till självhjälp, att locka eleven till självständigt konstruerad kunskap, är tidsödande. Med informativ undervisning accentueras lärarens roll. Läraren kan berätta om ämnet, nämna alla perspektiv, belysa ur olika vinklar, knyta an till nuet, m.fl. metoder som gör undervisningen intressant och värd att följa. Läraren vet oändligt mycket mer än eleven eftersom läraren har levt längre och studerat. Med hjälp av informativ pedagogik kan eleven lära sig mer och fortare. Och ursprunget till denna kunskap ligger utanför eleven.
0 Comments
Leave a Reply. |
Arkiv
September 2018
Kategorier
Alla
<span id="blogportalstats" title="166361"></span>
<script type="text/javascript"> (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/js/stats/blogstat.js'; var x = document.getElementsByTagName('script')[0]; x.parentNode.insertBefore(s, x); })(); </script> |