Nya ämnen i skolan ger ny allmänbildning

Allmänbildning är, trots sitt namn och sin breddning av bildningsidealet, kunskaper i ett begränsat antal ämnen. Många ämnesområden kommer inte i fråga när man ska definiera vad allmänbildning är. Om bildning, som är ännu snävare, är kunskaper i historia och kulturrelaterade ämnen, är allmänbildning en sorts populariserad version av denna. I stället för namn på kända författare och konstnärer och historiska personer och händelser innefattar allmänbildning namn på sportstjärnor och kända, populära artister.

Kunskaper i ekonomi, politik och medicin hör t.ex. varken bildning eller allmänbildning till. Kanske för att de inte lärs ut i skolan. Vad som anses tillhöra bildning eller allmänbildning är delvis avhängigt av vad som lärs ut i skolan. Det skolan behandlar är en del av allmänbildningen. Den andra, viktiga, källan till allmänbildning är media. Spridningen av innehållet i massmedia gör att kunskaperna når hela befolkningen och en allmänbildande roll uppstår för media.

Allmänbildningen består främst av fakta. Det är minnes kunskaper. Några viktigare insikter eller större förståelse rör det sig inte om. Det är inte heller yrkeskunskaper, ger ingen förståelse av samhällets funktionssätt och leder inte till någon praktisk livskompetens. Kunskaperna är ytliga och begränsade.

Om definitionen av allmänbildning är faktakunskaper inhämtade i skolan och media blir följden att nya ämnen i skolan leder till en ny allmänbildning och kunskaper i t.ex. politik, media, medicin, juridik, ekonomi och teknik skulle bli mindre främmande för allmänheten.

Om undervisningen fokuserade på ett mer verklighetsnära behärskande av dessa ämnen skulle den kunna utgöra stommen i en ny kunskapsbas. Eleven och sedan medborgaren skulle kunna ta del i samhällsbygget och vara mer aktiva i det på ett nytt sätt. Att lära sig för att verka i stället för att enbart lära sig fakta skulle kunna motverka passivitet.
​
Allmänbildning skulle fortsätta vara faktakunskaper men berikas av de nya ämnena i skolan. Skolan skulle kunna bli en del av en vidgad medvetenhet och erbjuda ett nytt kunskapsinnehåll. Dessa nya kunskaper skulle kunna leda till en ny allmänbildning och i förlängningen även påverka bildningsbegreppet.