I det traditionella skolsystemet brukar man främst ägna sig åt att studera det som inte förändras. Det grundläggande, det elementära, det avslutade förblir opåverkade av att världen utvecklas. Det viktigaste är det som inte förändras. Detta ska också pluggas in och anses lägga grunden för all kunskap.
Men mycket i världen förändras. Nyhetsflödet är nytt varje dag, mycket måste ständigt uppdateras vilket gör att det är onödigt att lära in det utantill. Det senaste ersätts snart med nya nyheter, det är inte avlutat. Men att avfärda allt som inte är statiskt eller avslutat är fel väg att gå i skolan. Världens signum är förändring och det borde skolan inte ta avstånd ifrån. Det föränderliga och det komplexa (till skillnad från det elementära) är också intressantare för eleven, mer stimulerande. Och verkligheten beskrivs mer sanningsenligt om det analyseras som något mångfacetterat. Vad mera är: det eviga kan sägas bo i förändringen. Verkligheten förändras ständigt och blir därför till något stadigvarande och transcendent. Att studera hur förändring sker kan vara något för en skolutvecklare att tänka på. Föränderligheten är evig. Därför ska det studeras. Ibland menar man att faktakunskaper är det viktigaste och eleven ska kunna dessa fakta utantill. Men om fakta ständigt förändras, hur ska man gå vidare? Här kan informativ pedagogik komma till hjälp. Information om den samtida verkligheten är en färskvara. Översikter, statistik, opinionsundersökningar och andra hjälpmedel för informativ pedagogik kan leda till en mer allsidig bekantskap med det studerade. För att illustrera detta kan man kanske fundera kring hur en lektion om världshandeln skulle kunna presenteras (kanske på en ekonomilektion om det hade funnits på schemat, annars kanske i samhällskunskap). Läraren kan ta upp samhällets behov av transporter, leveranser och varuförsörjning. Allt detta måste också planeras för och det blir en lektion i samhällsplanering. Man kan föra på tal tekniska aspekter, utvecklandet av miljövänliga transporter. Även transporter av människor kan informeras om, kollektivtrafik, turism etc. Allt detta förändras ständigt, med tiden utvecklas nya transportsystem och det känns malplacerat att tvinga eleven plugga in fakta om detta. De siffror man nämner, alla transportslag, lagstiftning etc. har som mål inte en faktainlärning utan ska istället ge en komplettare förståelse av ämnet, lektionerna blir en orientering och allmänna kunskaper om handel och samhällsplanering uppstår. Eleven lär sig att det går tåg, men inte vilka, vad de kallas eller när de går. Det vore absurt att kräva av eleven att lära in det eftersom detta förändras. Istället får eleven verktyg att förstå världen. Samtal om handeln i Sverige och världen med olika varor, de vanligaste transportvägarna, den ökande turismen, utvecklandet av grön teknologi, etc. gör att eleven lär sig om det som förändras och hur olika aktörer handskas med denna nödvändighet. Att lära sig om det som förändras i samtiden, det som inte är avslutat och isolerat från påverkan är något som kan genomsyra skolan i stället för den ”elementaristiska” tendens undervisningen ofta har. Studera det föränderliga kan göra ämnena mer relevanta, mer verklighetstrogna och mer intressanta för eleven.
0 Comments
Leave a Reply. |
Arkiv
September 2018
Kategorier
Alla
<span id="blogportalstats" title="166361"></span>
<script type="text/javascript"> (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/js/stats/blogstat.js'; var x = document.getElementsByTagName('script')[0]; x.parentNode.insertBefore(s, x); })(); </script> |