Många inom reformpedagogiken (progressive education) ägnar stor uppmärksamhet åt att studera eleven. I Rousseaus efterföljd ska elevens personliga utveckling följas. Det blir studier i hur inlärning går till, hur elevens sinnen utvecklas, hur den uppfattar kunskaper och hur den tillgodogör sig dem. Ofta delas elevens, barnets, utveckling in i olika faser och undervisningen anpassas till dem. Man kan nämna Maria Montessori eller Rudolf Steiner som exempel på sådana reformpedagoger.
Mot dessa inriktningar kan man ställa ett perspektiv där man studerar lärarens psykologi. Vad vill läraren lära ut? Vilka kunskaper prioriteras? Hur ska undervisningen gå till? I stället för elevens psykologi studeras hur läraren tänker och agerar. Man kan nämna flera särdrag som utmärker lärarens psykologi. Man kan tala om ett socialt övertag. Läraren vet mer genom sin utbildning och livserfarenhet. Moraliska aspekter kan nämnas, läraren får en uppfostrande roll. Den moraliska dimensionen finns också i det att demokratiska värderingar som till exempel respekten för mänskliga rättigheter ska genomsyra skolan. En sådan fostrande tendens, speciellt i sekundärundervisningen, kan spåras i den begränsning av antalet kunskaper som lärs ut. Kanske är lärdomen för eleven att inget i livet är gratis. Eleven ska läsa läxor, vara lydig, tala och skriva när de blir tillsagda och ta till sig det fåtal kunskaper som ingår i läroplanen. Eleven ska slita och därmed ”förtjäna” kunskaper och information. Kunskap (information) är en vara vilket bland annat betyder att den inte frånhänds villigt. Läraren håller inne med vad den vet och vill egentligen lära ut så lite som möjligt. Åtminstone ska eleven ”betala” med att göra övningar och lyssna på lektionerna. Den som besitter kunskaper vill inte dela med sig av dem, då förloras övertaget. Därför undanhålls eleven det mesta av den kunskap som finns. Tanken, som är vanlig bland reformpedagoger, att eleven själv ska utgöra källan till kunskap kan sättas i samband med denna ekonomiska aspekt av undervisning. Eleven ska själva berätta, skriva, hålla presentationer, leta fakta etc. Den kunskap som läraren skulle kunna förmedla förtigs för det mesta och lärs aldrig ut. Alla förutsättningar finns för att med den moderna teknologin bredda kunskaperna, utöka dem för att göra dem mera heltäckande. Man kan leta fram bättre exempel och utan att kräva motprestationer presentera fler aspekter och vinklar av ett ämne. Digitaliseringen och lättillgängligheten som den medför kommer kanske att påverka skolan i riktning mot ett mer mångfacetterat kunskapsinnehåll. Då blir skolan rikare och intressantare för eleven. Låt skolan bli mer generös i sin behandling av eleven när det gäller kunskaper. Den snålhet som finns i den mänskliga naturen och lärarens och läroplanens rädsla för att förlora övertaget får inte dominera i skolan.
0 Comments
Leave a Reply. |
Arkiv
September 2018
Kategorier
Alla
<span id="blogportalstats" title="166361"></span>
<script type="text/javascript"> (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/js/stats/blogstat.js'; var x = document.getElementsByTagName('script')[0]; x.parentNode.insertBefore(s, x); })(); </script> |