Något som ofta återkommer hos de som gått ut skolan är hur lite man kommer ihåg. Man har i och för sig lärt sig läsa, skriva och de fyra räknesätten men mer är det inte. Primärundervisningen är således lyckosam. Med sekundärundervisningen är det sämre.
Det mesta har glömts bort av det som lärts ut i sekundärundervisningen: tredje-språk, mycket av algebran, infinitesimalkalkylen, vetenskapsämnen, Sveriges historia är några exempel. Andra är grundläggande fakta, regler, distinktioner, årtal, namn. Kanske beror denna kollektiva amnesi på att det är fel sorts kunskaper som lärs ut. Andra kunskapstyper kan vara att föredra, det jag kallar ”icke-elementarism”. Dessa leder till förståelse av större sammanhang. Det kan röra sig om översikter eller samtida kunskaper. Översiktlig information är inte bara lättfattlig, den fastnar också bättre i minnet. Det elementära borde ersättas med sådant som knyter an till verkligheten, skapar associationer, sammanhang, relationer till annat man känner till; sådant som är relevant. Men det stannar för det mesta vid det elementära, ingen förståelse uppstår. Allt glöms bort.
0 Comments
Inledande information kan hjälpa eleven i olika övningar Om eleven ska skriva en uppsats, fälla ett omdöme eller om läraren vill organisera en diskussion i klassrummet kan det vara bra att inleda med att förmedla information.
Om eleven t.ex. ska diskutera en lag (om det nu funnes ett juridikämne) och bedöma om den är bra måste först eleven sättas in i ämnet. Förmodligen har eleven inte funderat över frågan och har därför inte möjlighet att bedöma den. Eleven måste ”briefas”. Om en diskussion ska föras om t.ex. ett aktuellt debattämne infinner sig en liknande situation. Eleverna är inte insatta i politiska eller sociala frågor. De är därför tysta och det går trögt med diskussionen. Om de däremot informeras om vad det rör sig om, vilka åsikter man kan ha, kan det gå bättre. Här kan man också informera om de argument de olika lägren i samhället använder. Det blir en debattlektion som ger kunskap om de argument som finns. Det skapar en förståelse för att det finns olika sidor av en fråga och att flera åsikter kan försvaras. Även som förberedelse inför en uppsats kan informativ kunskapsöverföring vara något som ger eleven förutsättningar att klara uppgiften på ett bättre sätt. Eleven får ett material att förfoga över och kan välja ut det som den finner lämpligt och konstruera sitt skrivande. Den elev som inte bedrivit så mycket studier i någon fråga över huvud taget behöver denna inledande information, den kan bekanta sig med de olika ståndpunkterna och sedan välja vilken som överensstämmer med elevens egen och så att säga ”upptäcka” sin egen åsikt. Detta kan vara utvecklande och identitetsskapande. Det är också en lektion i civilitet och skapar insikter i samhällets och demokratins funktionssätt. Debatteknik och argumentationskonst blir mer bekant för eleven och dessa kunskaper gör det lättare att följa med i t.ex. de debattprogram som förekommer i media. Eleven kan också lära sig också att olika lägers styrs av egna intressen och att dessa leder till att argument föds. Likaså är det informativt att göra klart att argumenten hos olika läger finslipas under lång tid samt att de förbereds kollektivt och sedan försvaras offentligt av deras företrädare. Att förlita sig på elevens egen förmåga, utan att hjälpa den att formulera sina åsikter, är en elitistisk syn. Det främjar de lever som kommer från hem som lär sina barn argumenteringskonst och försvar av politiska ståndpunkter eller åsikter i tvistefrågor. Resultaten blir ojämna i klassen. Med information höjs den genomsnittliga nivån på uppsatserna och diskussionerna i klassrummet får fler och mer engagerade deltagare. Språkundervisning är ofta utan innehållUndervisning i främmande språk (speciellt tredje-språk) kan lätt bli ointressant för vissa elever. Ofta rör det sig om översättningar av enkla, (ibland uppfattade som meningslösa), ord och fraser och elementär grammatik. I inga av dessa fall tillförs eleven något som kan kallas information. I viss mening lär sig eleven ingenting. Inga utökade kunskaper blir resultatet av sådan undervisning. Man koncentrerar sig på färdigheten, på att öva sig fram till en gradvis ökande kompetens. Att säga vad man heter, lära sig hur man säger vad klockan etc. kan av vissa uppfattas som banalt. Att lära sig vad exempelvis ”katt” heter på det främmande språket är inte heller att överföra någon ny kunskap. Eleven vet redan vad en katt är. Det är inget nytt. Ibland kan man tänka sig att eleven tillförs information, kunskaper som till exempel rör det studerade språkets kultur, historia, geografi etc. Det är då inte specifikt språkkunskaper men kan vara relevant eftersom kännedom om den främmande kulturen är ett av målen med undervisningen, att bekanta sig med den, bara det att det anses vara något som ska ske långt i framtiden efter många års studier. Det tror jag är att vänta för länge. Man kan ta det på svenska om man tycker att det är för svårt för eleven att läsa eller höra det på det främmande språket. Det blir då ett avbrott i det språkcentrerade stoffet och kan vara stimulerande och intressant om det görs på rätt sätt. Det är också möjligt att presentera en informationstext (en text kanske är mer lättförståelig än talat språk, man har tid att stanna upp, översätta ord, etc.) på det främmande språket. Ofta kan en sådan text paradoxalt nog vara lättare att förstå än de elementära språkövningarna. Vissa ord är desamma i flera språk och en informativ text kan använda sådana. Som exempel kan nämnas ”musik” (musique på franska, music på engelska) litteratur (littérature på franska, literature på engelska). Text är också ett internationellt ord. Orden kan således vara lätta att förstå. Även grammatiken kan vara enkel. En berättande text använder ofta bara verb i tredje person. Presens och perfekt är de vanligaste verbformerna. Sådan text använder ofta ord som böjs regelbundet. Det är talspråket som är mest oregelbundet. En text som innehåller något som kan uppfattas som intressant eller viktigt behöver således inte vara svårare att förstå än vardagligt tal. Med en liten ordlista är det möjligt att översätta den. En annan sak är att sådan text enligt min mening kan tas med redan tidigt i lärogången. Det behöver inte vara något som man ska vänta med tills eleven har lärt sig alla böjningsformer eller byggt upp ett stort ordförråd. |
Arkiv
September 2018
Kategorier
Alla
<span id="blogportalstats" title="166361"></span>
<script type="text/javascript"> (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/js/stats/blogstat.js'; var x = document.getElementsByTagName('script')[0]; x.parentNode.insertBefore(s, x); })(); </script> |